Flags II

Tidigt liv, familj och utbildning

Jasper Johns föddes den 15 maj 1930 i Augusta, Georgia. Hans föräldrars äktenskap upplöstes genom skilsmässa när han var mycket ung, vilket ledde till att han växte upp i South Carolina. Han tillbringade stora delar av sin barndom i Allendale, South Carolina, där han bodde hos sina morföräldrar på pappas sida. Senare tillbringade han tid med sin mor och styfader i Columbia, och slutligen bodde han hos sin faster Gladys vid Lake Murray. Redan vid tre års ålder började han teckna. När han nådde gymnasiet var han redan djupt fokuserad på sitt hantverk, och han tog slutligen examen som skolans bästa elev, valedictorian, med klassen 1947 från Edmunds High School i Sumter, South Carolina.

Hans formella utbildning tog sin början i södern. Han studerade vid University of South Carolina i Columbia under tre terminer. Efter att ha lämnat universitetet flyttade han till New York City 1949. Där skrev han in sig vid Parsons School of Design för att fortsätta sina studier. Under dessa formativa år arbetade han med en rad olika småjobb, bland annat som bokhandelsbiträde, innan hans livsväg avbröts av värnplikten.

Militärtjänst och återkomsten till New York

De tidiga åren fick sin bana bruten 1951, då han inkallades till den amerikanska armén under Koreakriget. Denna tjänstgöringsperiod förde honom långt bort från östkustens konstskolor och placerade honom i två mycket olika miljöer. Han tillbringade tid stationerad vid Fort Jackson i South Carolina innan han skickades till Sendai i Japan. Dessa år av militärtjänst skapade ett avstånd till den blomstrande konstscen som han precis hade börjat navigera i New York.

Vid sommaren 1953 återvände han till New York City. Staden var en plats för omvandling, och han fann arbete på Marboro Books. Denna anställningsperiod gav honom möjlighet att återigen landa i den urbana miljön och röra sig genom stadens sociala och konstnärliga skikt. Det var under dessa månader efter tjänstgöringen som han började knyta de kontakter som skulle komma att definiera hans senare konstnärskap, när han arbetade sida vid sida med andra i stadens loft och ateljéer.

Framväxten av ett nytt visuellt språk

Vid 1954 hade en genomgripande förskjutning skett i hur objekt hanterades på duken. Istället för de spontana, gestaltande penseldragen som definierade eran, skedde en rörelse mot ting som sinnet redan känner till. Detta innebar användandet av symboler som inte krävde någon förklaring: flaggor, kartor, måltavlor, bokstäver och siffror. Dessa var inte illustrationer av specifika händelser, utan snarare igenkännbara former som användes för att utforska hur vi uppfattar mening. Verken blev ett sätt att betrakta själva seendets akt, där det välbekanta användes för att ifrågasätta representationens natur.

Detta tillvägagångssätt bidrog till att etablera honom som en central gestalt i utvecklingen av amerikansk efterkrigskonst. Hans första separatutställning ägde rum 1958 på Leo Castelli Gallery, där närvaron av dessa vardagliga symboler för första gången mötte en bredare publik. Målningarna försökte inte fly verkligheten genom abstraktion; istället förde de in världen i ateljén genom dessa tysta, repetitiva motiv. Genom att skala bort behovet av narrativ förflyttades fokus till själva ytan och till hur en symbol fungerar som en visuell kod.

Teknik och konstnärlig stil

Ytan i en målning av Jasper Johns upplevs ofta som tung och uppbyggd. Han använde sig ofta av enkaustik, en teknik där pigment blandas med varmt vax för att skapa ett tjockt, texturerat lager. Denna metod möjliggör ett fysiskt djup som vilar på duken, där han ibland integrerade collage och tidningspapper direkt i vaxet. Dessa lager antyder inte en snabb, spontan gest; istället uppvisar verken en känsla av medveten kontroll. Varje märke och form tycks vara placerad med en specifik avsikt, långt ifrån de kaotiska, emotionella droppar som präglade andra stilar under mitten av seklet. Han föredrog ett mer kalkylerat förhållningssätt till hur en bild konstrueras.

Utöver själva duken visar hans handavtryck sig på många olika sätt. Han rörde sig mellan enkaustikens tunga textur och grafikens precisa, skarpa linjer. Hans konstnärliga praktik omfattade litografi, serigrafi, etsning och akvatint. Dessa metoder tillät honom att upprepa vissa former och symboler med varierande texturer. Ofta använde han samma motiv – siffror, bokstäver eller kartor – för att undersöka hur de förändrades när appliceringsmetoden skiftade. Verken handlar om hur betraktaren identifierar en form, och hur den igenkänningen förändras när ytan är skiktad eller fragmenterad.

• Target (1958)
• White Flag (1955)
• Colored alphabet (omkring 1959)
• False Start (1959)
• Perilous Night (1982)

Ikoniska verk och symboliskt bildspråk

Hans konst kretsar ofta kring det som sinnet redan känner till. Under mitten av 1950-talet använde målningen Flag (1954–55) en kollage av Stars and Stripes, där tidningspapper lades i lager med pigment. Detta tillvägagångssätt förvandlade en välbekant symbol till en texturerad yta av vax och papper. Bildspråket rörde sig från dessa stora, platta symboler mot mer koncentrerade former. Därefter följde måltavle-serien, där han använde själva måltavlan för att ifrågasätta hur en betraktare uppfattar en enkel form. Ett sådant verk, Target with Four Faces (1958), placerade ansikten inom det röda fältet, vilket skapade en känsla av obehag genom deras repetitiva, uttryckslösa arrangemang.

Fokuset på igenkännbara objekt fortsatte in i 1960-talet. Verket Map från 1961 använde fragmenterade avbildningar av USA för att utforska geografi och identitet. Denna period innebar också en förskjutning mot tredimensionella former som efterliknade vardagliga föremål. År 1960 producerades serien Painted Bronze (Beer Cans). Dessa skulpturer var gjutna i brons men målade för att se exakt ut som de vardagliga föremål de representerade, vilket suddade ut gränsen mellan ett verkligt objekt och ett målat sådant.

• White Flag (1955)
• Three Flags (1958)
• False Start (1959)
• Colored Alphabet (omkring 1959)

En krets av inflytelserika medmänniskor

I Manhattans lofts var luften mättad av delade idéer och den lågmälda friktionen från närhet. Jasper Johns levde i lägenheter intill Robert Rauschenberg, en relation som var både romantisk och konstnärlig fram till 1961. De tillbringade sina dagar med att designa skyltfönster för varuhus som Tiffany och Bonwit Teller, där de arbetade sida vid sida för att förvandla det vardagliga till något helt annat. Denna närhet innebar att deras verk ständigt befann sig i en dialog, ett kontinuerligt utbyte av tankar och visuella experiment som hjälpte till att definiera en ny riktning för amerikansk konst.

Cirkeln sträckte sig även in i ljudets och rörelsens domäner. Jasper Johns var nära vän med kompositören John Cage och koreografen Merce Cunningham. Dessa kontakter tillförde en annan sorts rytm till hans tänkande, en rytm djupt rotad i avantgardet. Han rörde sig genom ett landskap där gränserna mellan olika discipliner var genomsläppliga, påverkad av hur Cage och Cunningham närmade sig struktur och slump. Även tankarna från Marcel Duchamp dröjde sig kvar i bakgrunden och utgjorde ett ramverk för att ifrågasätta själva naturen av vad ett objekt kan representera när det placeras inom en ram.

Arv och bestående inflytande

Skiftet från den abstrakta expressionismens spontana och gestaltande penseldrag mot Popkonstens igenkännbara bildspråk skedde till stor del genom hans händer. Genom att ta föremål som sinnet redan känner till – flaggor, måltavlor och nummer – och behandla dem som föremål för djupgående undersökningar, förändrade han sättet som konstnärer närmade sig duken. Denna rörelse mot det vardagliga banade väg för arbetena av Andy Warhol och Roy Lichtenstein, som senare skulle bygga vidare på dessa idéer om masskultur och konsumtionsvaror.

Hans närvaro i konstvärlden har präglats av betydande erkännande. År 1988 tilldelades han det Gyllene lejonet vid Venedigbiennalen, och senare, under 2011, mottog han Presidential Medal of Freedom. Dessa utmärkelser speglar ett livslångt konstnärskap dedikerat till att ifrågasätta representationens natur och hur symboler fungerar i ett samhälle i ständig förändring.

• Flag (1954–55)
• Target (1958)
• Map (1961)
• Perilous Night (1982)

Var man kan se hans verk idag

För att uppleva hans målningar och skulpturer på nära håll kan man bege sig till New York City. Museum of Modern Art hyser flera av hans verk, medan Whitney Museum of American Art och Metropolitan Museum of Art också förvaltar hans arv i sina samlingar. Dessa institutioner rymmer olika stadier av hans konstnärliga utveckling, från hans tidiga experiment med enkaustik till hans senare utforskningar av konstnärens ateljé.

Hans närvaro sträcker sig långt utanför USA:s gränser. I London finns verk på Tate Modern som reflekterar hans långvariga intresse för hur vi uppfattar välkända symboler. Att se dessa objekt i så pass olika miljöer ger möjlighet till en djupare betraktelse av hur hans användning av textur och repetition förändras under olika ljusförhållanden.

• White Flag, 1955
• Target, 1958
• Map, 1961
• Perilous Night, 1982
• Dancers on a Plane, ca 1964